| | | |  |
| | Bild: Banverket |
| | Så här ser den 250 meter långa Tunnelborrmaskinen "Åsa" ut framifrån. Borrhuvudet är 10.6 m i diameter. Arbetarna som står till höger ser nästan ut som myror jämfört med Åsa. Nämnvärt är att hon har kostat runt 500 miljoner kr och drar c:a 1 Miljon kWh varje år. |
|
| |  |
|
| |  |
| | Bild: Banverket |
| | Såhär kommer tunneln att vara belägd när den är färdigbyggd. Som du ser skär den igenom Åsen i en rak riktning till skillnad från det krångligare spåret som går över åsen. |
|
| | |
|
| |  |
| | Bild: Tim Christensen |
| | Denna stapel med pärmar symboliserar allt pappersarbete som uträttats i samband med tunnelbygget. Stapeln är c:a 4.5 m hög. |
|
| | |
|
|
Järnvägen över Hallandsåsen har alltid varit en ”flaskhals” i västtrafikens tåg-nät. Ända sedan järnvägen lades har såväl politiker som ingenjörer haft funderingar om en tunnel.
I början av 1990-talet så kom man närmare drömmen om en effektivare tågtrafik. Det var nämligen då projekt Hallandsås påbörjades. Ett projekt som fortfarande pågår och som kommer att kosta uppåt 7.5 miljarder kronor.
Efter femtio minuters bilfärd genom södra Halland och en resa över Hallandsåsen börjar vi komma fram till vårt mål, Projekt Hallandsås. Strax utanför Förslöv tonar stora betongblock, arbetsplatsen och byggnader upp sig och vi får en fantastisk utsikt när vi åker över den sista bron mot utställningen. När vi öppnar bildörren möts vi av ösregn och blåst. Men tur nog var det inte långt till utställningen och värmen. Väl inne träffar vi vår guide som visar in oss i den nybyggda hörsalen. Med en kopp choklad i handen sätter vi oss ner för att se en informativ film om tunnelbygget förr och nu. Filmen startar och vi lutar oss tillbaka till filmens första ämne, varför en tunnel?
Ända sedan projektet startade i början av 90-talet har folk protesterat mot detta ”onödiga” tunnelbygge. ”Varför bygga en så dyr tunnel när man bara vinner 15 min restid?” var en av många frågor som personer undrade. Inte bättre blev det efter Rhoca Gil-skandalen som gjorde livet surt för många bönder och invånare i trakten omkring byggområdet.
- Det är sant att man bara vinner 15 minuter på att resa genom tunneln istället för att åka över åsen. Men detta var absolut inte huvudanledningen till att riksdagen bestämde att tunneln skulle byggas. Det är bättre att se minuterna man tjänar som en bonus jämte de andra fördelarna. Tunneln under Hallandsåsen ingick i en av de många satsningar på tågtrafiken som Sveriges riksdag beslutade skulle genomföras. Anledningen för såväl satsningen för en tunnel genom Hallandsåsen och för de många andra projekten är densamma, att minska mängden utsläpp som bildas av de tiotusentals lastbilar och personbilar som färdas på våra vägar varje dag. För att göra detta ville man bygga ut det mer miljövänliga tågnätet.
Det finns tre stora fördelar med tågen, lastkapaciteten, de minimala utsläppen och hastigheten. Ett tåg kan frakta lika mycket gods som 30 långtradare, om tågen förflyttar personer istället kan ett persontåg ta lika många resenärer som sex bussar eller 140 bilar. Och ett pendeltåg kan ta hela 20 bussar eller 1000 personbilar. Trots denna lastkapacitet och storlek så är tågen även mycket miljövänliga. För det är nämligen så att när en bil har färdats 7 cm har den redan släppt ut lika mycket koldioxid som ett tåg hade gjort efter en hel kilometer! Alla dessa fördelar har tågen. De är mer effektiva, de är miljövänligare och de färdas snabbare än lastbilar. Men hur kommer tunneln in i bilden?
- Jo, även om tågen är effektiva m.m. så måste de åka på förbyggda spår. Det finns redan ett sådant spår över Hallandsåsen men problemet är att endast 4st tåg kan färdas över den per timme. Tunneln kommer att förändra detta. När den är klar kommer hela 24 tåg kunna färdas genom tunneln varje timme. Detta genererar fler avgångar och fler ankomster i tidtabellen. De tyngsta godstågen som kan ta mest last kommer även att ha en möjlighet att färdas genom tunneln snabbare och effektivare vilket ger en mycket bättre transport av varor mellan t.ex. Köpenhamn och Göteborg.
Filmen tonar bort, lamporna tänds igen och guiden kommer tillbaka. Vi fick svar på de frågor vi hade och efter att ha slängt muggarna vände vi ut mot tunnelutställningen.
"Tanken på tunneln är gammal". säger guiden när hon visar oss några gamla foton från Hallandåsen och fortsätter sedan berätta om järnvägens intressanta historia.
- Ända sedan järnvägen över Hallandsåsen lades har det varit ett problem. Redan på 1800-talet var järnvägen osäker och ineffektiv och vid mitten av 70-talet väcktes tanken på tunneln. Nu kallades sträckan över åsen för ”det hundraåriga problembarnet” och det krävdes förbättringar innan något allvarligt hände. År 1992 misslyckades det första försöket att börja borra en tunnel. Kort följt av Rhoca Gil skandalen och våldsamma protester blev fiaskot ett faktum. 1997 återgick projektet till den planerande fasen.
Efter sju år av pappersarbete återupptogs arbetet vid tunneln, berättar hon. Veteranerna Skanska, som varit byggentreprenör under perioden innan Rhoca Gil-skandalen slog ihop sig med det franska företaget Vinci. Från Tyskland kom den nya tunnelborrmaskinen (TBM) "Åsa" som skulle användas för att fortsätta borrningen av tunneln. Problemet med den gamla TBM'en var att Hallandsåsen var för mjukt för att borra i. Vattenflödet var ständigt och dessa två faktorer fick den att stanna efter bara 13 meter. Den nya maskinen däremot är anpassad efter den skiftande berggrunden, vattenflödet och är redo för att borra klart det som knappt startats.
Man kan kort säga att det hänt en del kring åsen. Men allt detta, bl.a tunneln och Åsa, hade inte varit möjligt utan de personer som arbetat stenhårt. Både de som var med före och efter projektet lades på is, som fanns där när fiaskot var ett faktum, är nu de som ser framtiden allra ljusast. Yrken såsom Geologer, Hydrologer och självklart byggarbetare och ingenjörer är några av de många som ser till att tunneln blir byggd och att vi inte får fler miljöproblem.
- Men självklart har vi också vidtagit många åtgärder för att skydda naturen, säger guiden. Till skillnad från förr så finns det nu personer som är anställda på heltid endast för att se till skydda miljön. För att kunna göra detta har man t.ex. placerat ut över 800 olika kontrollpunkter inom ett riskområde på och omkring åsen. Dessa punkter kontrolleras med jämna mellanrum för att se till att ingenting från tunneln har påverkat naturen. Dessutom har man även åtgärder såsom ett välbyggt reningsverk och väl skrivna regler för att skadliga ämnen inte ens ska komma i närheten av området utanför arbetsplatsen.
Klockan tickar på och vi måste börja dra oss hemåt. Vi går en sista sväng genom utställningen och tar några bilder innan vi slår oss ner bilen för att börja vår resa hem. Vi hade blandade uppfattningar när reste till tunneln men nu när vi lämnar utställningen är vi alla eniga om samma sak. Tunneln är Sydvästra Sveriges miljölösning och inte den miljöbov många trott. Vi ser nu en ljus framtid för såväl tågtrafiken, tunneln och miljön.
Emil Sundell, Christoffer Carlberg, Carl-Ludwig Davidsson och Tim Christensen
| 
