»Fler artiklar 

»Fler artiklar 

Bild: Plönninge   Plönninge biogasanläggning       Bild: Plönninge   Processen från gödsel till biogas

In kör man koskiten, ut får man gasen! På Plönningegymnasiet producerar man grön energi i form av biogas, kanske finns här svaret på framtidens energiproblem.

Kan verkligen kobajs vara framtidens energikälla? När vi kom till Plönninge Bioenergicentrum i Harplinge togs vi emot av Lars Hollman, som är den ende anställde på anläggningen. Istället för att mötas av en slående stank av gödsel och kompost, som vi föreställt oss, visade sig området vara helt luktfritt.

Kan du berätta lite om anläggningen?
- Själva idén till anläggningen kom 1997 och bygget startade 2003. Själva processen kom i bruk 2004. Jag är den ende anställde och jobbar ungefär 2 timmar per dygn, själva anläggningen sköter sig automatiskt. Min huvudsakliga uppgift består av att reparera, kontrollera och informera. Vi samarbetar mycket med skolor och vi tar gärna emot studiebesök och har föreläsningar. Vi har även ett samarbete med Halmstad Högskola.

Vilken utbildning krävs för att jobba här?
- För att arbeta på Plönninge biogasanläggning kan man bli processtekniker efter att man vidareutbildat sig på någon miljöutbildning.

Hur miljövänlig är biogasen egentligen?
- Biogasen är mycket miljövänlig så länge man gör det på rätt sätt och inte släpper ut så mycket metan, säger Lars Hollman.

Biogas skapas naturligt då organiskt material bryts ner av mikroorganismer i en syrefri miljö, t.ex. i myrar, sjöbottnar eller i sumpmarker. Biogas anläggningen fungerar som en liknande miljö, fast konstgjord.

Processen från gödsel till energi sker i flera steg. Det första steget är att man blandar gödsel med matrester, överblivet foder samt övrigt organiskt material. Man har även ett avtal med McDonalds som levererar cirka 1000 liter fett i månaden som man även blandar i för att föröka effekten av gasproduktionen. Sedan pumpas det vidare till rötkammaren där det ligger i cirka 20 dagar med temperaturen 37 grader. Inmatningen till kammaren sker automatiskt och det pumpas in ungefär 600 liter i timmen varav 10 % är fast material. Under dessa 20 dagar utsöndras metangas och koldioxid (ca 1/3 koldioxid och 2/3 metangas). Efter detta pumpas det vidare till en efterrötkammare där gasen lagras innan det används i Plönningegymnasiets pannor för att värma upp byggnaderna. Detta är ett exempel på vad man kan använda biogasen till. Gasen kan även användas till elenergi och fordonsbränsle och de överblivna rötresterna kan spridas på åkrar som gödsel.

Biogasens framtid verkar lovande och den förra regeringen lämnade i juli 2006 in ett förslag om landsbygdsutvecklingen. Även statsminister Fredrik Reinfeldt har uttalat sig positiv till biogasen.

- Just nu så drivs hälften av Sveriges hela energiförbrukning av kärnkraft. Jag tror det skulle kunna vara möjligt att ersätta det i framtiden med en kombination av många olika medel men inte bara av biogas och vindkraft, säger Lars Hollman.

I nuläget är biogasen ännu inte särskild utbredd runt om i Sverige, men betydligt större i t.ex. Tyskland. Vem vet? Kanske kommer synen av rötkammare vara en alldaglig syn på gårdar runt om i landet.

På vår väg hem skjutsade Lars oss i sin bil till busshållplatsen. Vår upplevelse har varit lärorik och mycket positiv och vi tror på biogasens framtida förmåga att ersätta bensin och olja för att göra vår värld till en mer miljövänlig och vacker plats att leva på.

Per Larsson, Alexandra Ivanov, Albin Hultin