| | | |  |
| | Bild: Rebecka Jönsson |
| | Detta är det enda som finns kvar av det gamla bruket efter ombyggnaden. |
|
| |  |
|
| |  |
| | Bild: Rebecka Jönsson |
| | Till vedgården kommer mer än 70 lastbilar per dag. |
|
| | |
|
| |  |
| | Bild: Rebecka Jönsson |
| | Ett av reningsverken som gjort underverk |
|
| | |
|
| |  |
| | Bild: Rebecka Jönsson |
| | Den nästintill färdiga produkten. |
|
| | |
|
|
Den 1 februari besökte vi Stora Enso’s pappersbruk i Hylte Bruk. Vi blev varmt välkomnade och fick en stor redovisning om hur produktionen, energisparandet och miljötänkandet fungerar på ett av världens största pappersbruk.
Stora Enso är ett av världens största pappersburk för tidningspapper och det säger ju sig självt att de är tvungna att tänka både på miljön och på energin de använder. Stora Enso är ett etablerat företag i mer än 40 olika länder, med mer än 45 000 anställda som sammanlagt producerar 16,4 miljoner ton papper per år.
Lars Sundberg är anställd på kommunikations avdelningen på Stora Enso i Hylte. Det var han som mötte upp oss och som gav oss en föreläsning om Stora Enso i allmänhet. Med hjälp av Lars, och ca 920 fler anställda producerar Hylte Bruk 800 000 ton tidningspapper varje år och denna produktion tar hela 1 % av Sveriges totala elanvändning. Det är ungefär lika mycket el som hela Malmös elförbrukning under ett år. För övrigt så tar HP:s årsförbrukning av papper endast 12 timmar att framställa. Pappersbruket i Hylte grundades 1907 men den första maskinen startades inte förrän 1911.
- På 70-talet var det aktuellt med en omstart och de byggde då om hela pappersbruket till det som det är idag, sade Lars. Orsaken till att bruket etablerades i Hylte var p.g.a. Nissan, då de behövde vattnet till framställningen av papper. Stora Enso bildades inte förrän 1998 då det svenska företaget ”Stora” gick ihop med det finska företaget ”Enso”.
Som sagt producerar Hylte Bruk 800 000 ton papper per år, medan Sverige endast använder 450 000 ton papper per år. Detta medför att Hylte Bruk får en stor marknad i och med att de säljer sina varor till hela världen.
- Vår huvudsakliga marknad befinner sig först och främst i Europa med 90 % av försäljningen, medan resterande 10 % säljs i Asien, Mellanöstern och USA, berättade Lars.
Senare under dagen blev vi guidade runt i fabriken av Lars Lövgren, som även han jobbar på kommunikations avdelningen. Han berättade att det varje dag körs 70 lastbilar fulla med ved till bruket. Denna ved förvaras på brukets vedgård där de lägger all ved som de ska använda till pappret. Processen startar igenom att veden kapas till 1,5m långa bitar. Därefter avbarkas och tvättas träet så att träet inte är smutsigt, vilket kan leda till skador på maskinerna. Efter detta finns det två olika valmöjligheter för att framställa pappersmassan. Antingen används slipstens metoden, eller den såkallad TMP metoden. TMP står för Termomekanisk massa och det innebär att träflis mals mellan skivor i en trycksatt raffinör, dvs. en malmaskin. Då träet mals eller slips ner tar man tillvara på de fibrer som sedan, med hjälp av vatten, blir något som börjar likna en pappersmassa. Slipmetoden innebär istället att veden trycks mot roterande slipstenar.
- Slipstens metoden är snart utkonkurrerad av TMP metoden då vi vinner mycket energi tack vare denna metod, enligt Lars Lövgren. I slutet av processerna torkas pappersmassan på långa band med hjälp av ånga, vilket gör att massan får den form som vi är vana vid att se den. Pappret rullas sedan upp och skärs till den storlek kunden önskar.
Efter den välbehövliga maten träffade vi Marie Svensson som jobbar på miljö och energi avdelningen. Hon jobbar inte endast för att minimera energi användandet utan även för att förbättra vår miljö. Stora Enso använder 1 400 000 MWh per år och får denna energi ifrån många olika källor. Utav detta producerar de själva ca 4 %. De använder ungefär 29 % ånga, vilken dom använder för torkningen av pappret. Utav detta är dock 40 % återvunnen energi ifrån TMP.
- Om vi inte hade använt oss av TMP hade vi behövt elda mycket mer i pannorna, påpekade Marie.
I pannorna eldar de med många olika bränslen för att få både el och ånga. Det som tar mest el i processen är sliperiet och TMP användningen. Det är för att kunna driva motorerna och raffinörerna. Produktionen ökar för varje år som går, samtidigt sjunker energianvändningen på bruket. Allt detta tack vare energiåtervinningen.
Stora Enso har alltid varit framåt vad det gäller miljöfrågor och är medvetna om att varje beslut för bruket påverkar vår sköra miljö. Ett exempel på deras framåtanda är att de var bland de första som började använda returpapper. Idag återanvänds mer än 450 000 ton returpapper per år på Bruket, vilket mer än 85 % av detta återvinns till pappersmassa, medan de resterande 15 % återvinns som energi.
- Detta påverkar inte bara vår natur utan även till det positiva för kvalitén på vårt papper, sade Marie.
Stora Enso har numera ett reningsverk som rengör vattnet. Innan 1970 påverkade bruket Nissan negativt då syrehalten, som helst ska ligga på 8 mg/l, endast låg på 0 mg/l. Detta ledde till att djurlivet dog och Nissan började så småningom lukta illa och inget byggdes i närheten. Men reningsverket har verkligen gjort underverk. Numera ligger syrehalten på 7,8 mg/l och detta gör att man tydligt ser att de tar ansvar för sina utsläpp och att reningsverket har gjort en stor del. Under denna period har produktionen ökat med hela 2000 % och trots det har utsläppen i Nissan minskat otroligt.
Som transportmedel använder man 85 % fartyg, 10 % järnväg, 5 % lastbil. All miljöpåverkan av dessa transporter från bruket beräknas av transportleverantörerna med hjälp av miljödata för att kunna minska föroreningar.
- Framtiden för vår miljö är ljus och det närmaste målet är att minska de fossila koldioxidutsläppen, med mer än 75 %, avslutade Marie Svensson med.
Tara Yasin
Sara Johansson
Rebecka Jönsson
| 
