| | | |  |
| | Bild: Börje Försäter |
| | |
| |  |
|
| |  |
| | Bild: Ringhals |
| | Även ett kärnkraftverk kan uppvisa skönhet. |
|
| | |
|
| |  |
| | Bild: Pierre Mens |
| | Reaktorhall på Barsebäck. |
|
| | |
|
|
Kärnkraftverket Ringhals är en av Sveriges största elproducenter och Hallands största arbetsplats. Här tillverkas en stor del av Sveriges el med hjälp av fission, klyvning av stora atomer, och få kraftkällor är så omdiskuterade som just kärnkraft. Ringhals är väl medveten om mångas misstro mot deras verksamhet och lägger ner mycket tid och pengar på att förbättra miljö och säkerhetsaspekter.
En bit utanför Varberg kan man se Ringhals resa sig över det vackra landskapet. Dimman ligger tät över platsen och bidrar till den mystiska och förväntansfulla stämningen. Vår informatör Björn Hägerström möter upp oss för att bjuda på fika och informera oss om Sveriges mest omdiskuterade industriområde. Här produceras varje dag tillräckligt med el för att försörja Göteborgs stad och frågan är om Sverige skulle klara sig utan dessa mäktiga byggnader.
Kärnkraft är både i Sverige och utomlands en stor och viktig energikälla. Den bygger på fission, d.v.s. då neutroner klyver stora atomer och enorma mängder energi frigörs. Kärnkraft är inte helt ofarligt då det skapas radioaktiva ämnen vid fission.
Man använder uran som bränsle eftersom uran är ett av de få ämnen som man kan skapa fission utav på konstgjord väg. Uranet finns samlat i bränsleelement i kärnkraftverkets vattenfyllda reaktorer. När dessa uranatomer klyvs frigörs nya neutroner som klyver nya atomer, och en kedjereaktion uppstår. Energin som frigjorts vid klyvningen värmer upp vatten som börjar koka. Ångan som bildas driver en turbin som i sin tur är kopplad till en generator vilken omvandlar energin till elektricitet.
Ringhals producerar med denna teknik 18 % av Sveriges årliga elförbrukning. Produktionen år 2004 motsvarade 28 TWh. Kärnkraft i Sverige producerar nästan hälften av all svensk el och förutom Ringhals finns två andra aktiva kärnkraftverk, Forsmark och Oskarshamn, och ett avstängt, Barsebäck. Barsebäck stängdes på grund av den folkomröstning vi hade i Sverige för 26 år sedan, då man beslutade att all kärnkraft successivt skulle avvecklas.
Ringhals har fyra reaktorer varav tre är tryckvattenreaktorer och en är kokvattenreaktor. Reaktorerna fungerar på olika sätt, kokvattenreaktorer är vanligast i Sverige medan tryckvattenreaktorer är vanligast utomlands. I valet av reaktorer har Ringhals låtit ekonomiska aspekter få styra, men det finns andra fördelar med tryckvattenreaktorer än just priset. Hos en tryckvattenreaktor kommer nämligen de flesta delarna av konstruktionen, t.ex. turbinen, aldrig i kontakt med radioaktivitet. Detta gör att det är mindre riskfyllt för anställda att underhålla delar och risken att radioaktivitet sprids minskar.
– Risken att en skadlig mängd radioaktivitet sprids är överhuvudtaget näst intill obefintlig, då Ringhals har en mängd, av varandra oberoende, säkerhetssystem, menar Björn.
Reaktorernas yttre konstruktion är stark och skulle hålla utifall ett jetplan störtade in i den. Den har också en mängd olika inre säkerhetssystem. Om kärnreaktionerna skulle skena iväg kan hela produktionen stoppas under loppet av fyra sekunder. Detta sker med hjälp av styrstavar innehållande bor, som förs in i reaktorn där de drar åt sig alla neutroner, vilket gör att kedjereaktionen upphör. Det finns även många säkerhetssystem som skydd för närboende ifall något trots allt skulle gå fel.
Man kan inte utvinna hur mycket energi som helst ur bränslet, utan man måste byta ut det med regelbundna mellanrum. Det uttjänade bränslet är fortfarande radioaktivt, och måste förvaras på en säker plats. Hittills har man förvarat avfallet i vattenbassänger, men den slutgiltiga förvaringsplatsen kommer troligen att bli ett djupförvar långt ner i urberget. I Sverige har vi ännu inget sådant djupförvar, men man provborrar för tillfället i både Forsmark och Oskarshamn. Första prioritet är att berget är kompakt och säkert och sedan skall avfallet inneslutas i stål, koppar samt bentonitlera. Detta fungerar som ett skydd för att förhindra att radioaktivitet läcker ut. Bränslet måste sedan ligga i slutförvaret i 100 000 år innan dess radioaktivitet minskat till den nivå som finns naturligt i berggrunden. På grund av att avfallet behöver denna långa tid på sig för att bli ofarligt satsar forskare i USA nu på att utveckla neutronkanoner som skulle kunna sänka denna tid till endast 40 år.
Även skyddskläder, verktyg, byggnadsdelar o.s.v. måste förvaras på en säker plats utifall de har kommit i kontakt med radioaktivitet. Detta avfall förvaras i markförvar på Ringhals område.
Alla människor utsätts naturligt och dagligen för väldigt små doser strålning. Strålningen kan komma från ett sjukhusbesök, en flygresa eller bara en vanlig mikrovågsugn men framförallt från bakgrundsstrålningen dvs. strålning från rymden och berggrunden. Bor man i närområdet till ett kärnkraftverk tar man emot ytterligare ca 1 tusendel av den normala årsdosen. Denna tusendel motsvarar mindre än den strålning man får vid en vanlig tandröntgen.
Ringhals producerar även, som de flesta andra stora industrier, en stor mängd icke radioaktivt avfall. De är mycket miljömedvetna och noga med att återanvända och sortera sitt skräp. Både Ringhals och oberoende myndigheter gör även regelbundna mätningar i naturen för att kontrollera att den inte kommer till skada. Faktum är att Ringhals största miljöpåverkan är alla anställdas bilresor till och från jobbet. Därför anordnar Ringhals nu speciella bussresor för sin anställda.
Ringhals är en mycket stor och varierande arbetsplats. Där arbetar för tillfället 1500 personer, 1200 av dessa är anställda på Ringhals. Ringhals är ett litet samhälle i sig med många olika yrkesgrupper representerade; här arbetar målare, snickare, entreprenörer, tekniker, ingenjörer, fysiker och många andra. Cirka 300 av dessa har en naturvetenskaplig utbildning.
På Ringhals arbetar man alltid två och två och går på regelbundna sjukvårdsundersökningar. De personer som kommer i kontakt med radioaktivitet använder skyddskläder och deras stråldos kontrolleras, även då de mest utsatta yrkena utsätts för mindre strålning än en flygvärdinna. På Ringhals arbetar flest män och endast 23 % av teknikerna är kvinnor. Lönerna är något lägre för kvinnorna men;
– Ringhals arbetar aktivt för att utjämna dessa skillnader, berättar vår informatör.
Byggnationen av Ringhals påbörjades 1969 och de första kärnreaktionerna tog fart sex år senare. Idag är Ringhals fortfarande väl fungerande och skulle kunna fortsätta att producera Sveriges el ett bra tag till men för nuvarande satsar Ringhals inga pengar på att förnya eller förbättra produktionen. Detta beror på folkomröstningen år 1980, då man beslutade att kärnkraften skulle avvecklas i takt med att bättre energikällor utvecklades. Till följd av detta bedriver Ringhals ingen forskning kring just utvecklingen av kärnkraft. All kärnkraft i Sverige skall enligt riksdagsbeslut vara avvecklad år 2020.
Trots den hårda kritiken mot kärnkraft är den ur miljösynpunkt en bättre kraftkälla än kol, olja och naturgas. Ringhals släpper inte ut några försurande ämnen och bidrar inte till växthuseffekten. Svårhanterade radioaktiva avfall skapas visserligen, men utsläppen av radioaktivitet i omgivningen är faktiskt mindre än kolkraftverk. Självklart är vind, vatten och solkraft de absolut bästa energikällorna ur miljösynpunkt, men de är inte tillräckligt effektiva och billiga för att kunna försörja hela vår värld med den energi vi behöver.
Grynet Billberg, Sandra Udriste och Jennifer Alvén
| 
